Martin åslund

Välkommen till Fotbolls Rapporten - alltid först på bollen! Om du letar efter en komplett, uppdaterad och nyanserad guide om Martin Åslund har du hamnat helt rätt.

Här samlar vi allt du behöver veta om den tidigare mittfältsmotorn som blivit en av Sveriges mest respekterade fotbollsexperter: från ungdomsåren i AIK, via Allsvenskans hetaste matcher och utlandsäventyren, till dagens taktiska tv-analyser som vecka efter vecka sätter agendan i svensk fotbollsdebatt.

Bläddra vidare för att få:

• En snabb, faktaspäckad biografi - familjebakgrund, moderklubb, position, styrkor och utbildning.
• En kronologisk genomgång av spelarkarriären med milstolpar, titlar och lärdomar.
• Djupanalys av spelstil och styrkor - siffror, jämförelser och taktiska nycklar.
• Historien om klivet från plan till studio och hur Åslund förklarar pressmönster, uppspel och formationer för tv-publiken.
• Hans tydliga åsikter om landslaget, Allsvenskan och svensk talangutveckling - med konkreta case och citat.
• En samlad lista över meriter, nyckeltal och utmärkelser - både som spelare och som expert.

Kort sagt: detta är din definitiva hubb för allt som rör Martin Åslund. Låt oss börja resan - klicka dig vidare och fördjupa dig i berättelsen om mannen som aldrig slutar dissekera fotbollens minsta detalj.

Vem är Martin Åslund? Biografi och snabbfakta

Få svenska fotbollsprofiler kombinerar egen elitbakgrund med så djup taktisk analysförmåga som Martin Åslund. Han föddes den 10 juni 1976 i Stockholm och växte upp i en familj där fotbollen var en självklar del av vardagen - pappa Sanny var förbundskapten för herrlandslaget 1990-1992 och lade tidigt grunden för sonens intresse. Med boll och taktikdiskussioner vid köksbordet fördes Martin Åslund naturligt in i IF Brommapojkarnas ungdomsled, där han utvecklade den spelintelligens som senare gjorde honom till en respekterad central mittfältare i Allsvenskan.

Som spelare var Martin Åslund mest känd för sin positionskänsla, passningssäkerhet och förmåga att läsa spelet ett steg före motståndaren. Den erfarenheten lade grunden när han 2010 lade skorna på hyllan och ganska omgående klev in i tv-studion. Där har Martin Åslund etablerat sig som en av Sveriges skarpaste röster kring spelsystem, presslinjer och matchplaner - från Allsvenskan till Champions League. I sändningarna bryter han ned lagens strukturer med tydliga grafiklösningar och ett språk som gör både casual-tittaren och tränarnörden klokare.

Att han fortsatt vidareutbilda sig inom träningslära och matchanalys märks i varje segment där han demonstrerar varför detaljer som centrala överbelastningar eller falska nio-roller förändrar en matchbild. På sociala medier kompletterar Martin Åslund sin tv-roll med klipp, stillbilder och längre trådar som fördjupar resonemangen och ofta sätter agendan för svensk fotbollsdebatt.

Sammanfattningsvis är Martin Åslund en central röst därför att han kombinerar förstahandskunskap från eliten, pedagogisk förmåga och ett kompromisslöst öga för taktik. Oavsett om diskussionen gäller landslagets presspel eller ett allsvenskt lags set-piece-varianter lyckas han göra komplex information begriplig - och därmed fortsätter Åslund, Martin att vara en av de mest inflytelserika analytikerna i svensk fotboll just nu.

Martin Åslunds spelarkarriär: från ungdomsåren till elitnivå

Född 1976 i Solna växte Martin Åslund upp i en miljö där elitfotboll var vardag - hans far Sanny hade redan gjort sig ett namn som AIK-anfallare och förbundskapten. Den blivande mittfältaren började själv sparka boll i Enskede IK men gick tidigt vidare till AIK:s ungdoms­akademi. Där vann han Pojkallsvenskan 1993 och noterades av U-landslags­scouterna, första steget mot en serie av totalt 25 matcher i blågult U17, U19 och U21.

A-lagsdebuten för AIK kom säsongen 1995 under tränaren Stuart Baxter. Åslunds spelförståelse och högerfots­precision gjorde honom till ett naturligt nav i den 4-4-2-diamant Baxter föredrog. Han fick dock tuff konkurrens av rutinerade namn som Johan Mjällby och Krister Nordin, vilket ledde till en kort utlåning till IFK Norrköping 1998. Där fick Martin Åslund kontinuerlig speltid, tolv starter och sitt första Allsvenska mål - en halvvolley mot Helsingborg som fortfarande dyker upp i klubbens jubileumsarkiv.

Genombrottet kom i och med övergången till Djurgårdens IF inför säsongen 1999. Tränarduon Zoran Lukic/Sören Åkeby byggde ett bollskickligt lag i Superettan, och Åslund placerades som högra central mittfältare bakom offensiva Stefan Rehn. Djurgården vann serien, tog klivet upp och stod sedan för en historisk dubbel 2002 (Allsvenskan + Svenska Cupen). Under den perioden spelade Martin Åslund 27 av 28 ligamatcher, levererade fem assist och stod för ett avgörande bortamål mot IFK Göteborg som i efterhand pekas ut som guldmomentet. Samma år gjorde han A-landslagsdebut mot Portugal på Estádio do Dragão och samlade ihop fyra landskamper.

Efter två guldår kände Martin Åslund att tiden var mogen för ett utlandsäventyr. Januari 2004 skrev han på för Salernitana i Serie B. Italien bjöd på ett mer metodiskt tempo och striktare positionsspel; Åslund användes i en djupare roll, ofta som ensam regista i ett 4-3-1-2 under tränaren Amaranto Vincenzo. Trots lovande höststräck drabbades han av en fotleds­skada som höll honom borta i tre månader, och kontraktet löpte ut i samband med klubbens ekonomiska kris.

Nästa stopp blev Viborg FF i danska Superligaen 2005-2006. Där återförenades han med den svenske fysprofilen Richard Dahan och fick ansvar för lagets fasta situationer. Höjdpunkten blev UEFA Intertoto Cup där Viborg slog ut Newcastle Jets och nådde tredje omgången mot Hertha Berlin. Åslund noterades för två mål och tre «secondary assists», siffror som fick Allsvenska scouter att ringa.

Våren 2007 återvände Martin Åslund till Sverige och skrev ett tvåårs­avtal med IF Brommapojkarna. Planen var att kombinera spel med en påbörjad UEFA B-utbildning, men en kronisk knä­inflammation begränsade honom till 18 matcher över två säsonger. Efter kvalförlusten mot Ljungskile 2009 tog han beslutet att avsluta den aktiva karriären, 33 år gammal, med totalt 176 Allsvenska framträdanden, 12 ligamål och tre inhemska titlar på meritlistan.

Övergången till nästa kapitel skedde bokstavligen dagen efter att skorna lagts på hyllan: TV4 hörde av sig och erbjöd en provsändning i “Fotbollskanalen Europa”. Mittfältarens vana att dissekera taktik i omklädnings­rummet blev nu kärnan i hans tv-personlighet. På så vis gick Åslund, Martin från centrallinjen på Råsunda till analys­skärmen i studion - en förflyttning som definierat hans offentliga roll sedan dess.

Spelstil och styrkor: så var Martin Åslund på mittfältet

När man analyserar Martin Åslund som spelartyp blir det snabbt tydligt att han var något av en schweizisk armékniv på det centrala mittfältet. Åslund gick sällan bort sig positionsmässigt; i stället placerade han sig ständigt i mellanrummet mellan motståndarnas första och andra presslinje för att erbjuda ett vertikalt passningsalternativ. Med ett first touch som syftade till att öppna spel snarare än att skydda bollen kunde han vända upp och distribuera på ett eller två tillslag, en egenskap som gav Stockholmsderbyn en taktisk krydda under tidigt 2000-tal. Det var just den här kombinationen av spelförståelse och säker distribution som gjorde Martin Åslund till ett pålitligt nav för lag som AIK och Djurgården.

Sett över hela karriären var arbetskapaciteten hans kanske mest underskattade tillgång. Löpmönstren var inte alltid spektakulära i GPS-data, men han accelererade alltid in i rätt yta när pressen skulle sättas. I bollvinstfasen hade Åslund en förkärlek för att skära av passningslinjer snarare än att gå in i duell-en metodik som låg helt i linje med den positional play-skola som började prägla Allsvenskan vid millennieskiftet. Så fort erövringen var ett faktum var första tanken att spela bollen framåt: diagonaler mellan linjerna, snabba sidledsförflyttningar eller så kallade split passes mot instick.

Vilka matchbilder lyfte fram hans kvaliteter bäst? Nedan följer tre arketypiska scenarier:

1. Mot starkare bollinnehavslag
   Här syntes Martin Åslunds förmåga att läsa av presspunkter. AIK:s 1-0-seger mot Helsingborg 2001 är ett klassiskt exempel där hans screenande framför backlinjen stängde ytor för Álvaro Santos.
2. Spelfördelning mot lågt försvar
   I derbyvinsten mot Hammarby 2003 dominerade han tempoväxlingarna-64 passningar med 88 % precision och sex nyckelpass, enligt klubbens egna post-match reports.
3. Hög press mot bollförande mittfältare
   Under tiden i norska Viking FK fick vi se Åslund i en mer aggressiv åtta-roll. I Europa League-kvalet mot Austria Wien 2005 noterades han för sju återerövringar på offensiv tredjedel.

För att sätta siffrorna i perspektiv stod samtida mittfältskollegor som Anders Andersson (Malmö FF) och Stefan Ishizaki (AIK) för passningsprecisionssnitt runt 79-80 %, medan bollåtererövringsintervallen låg närmare 3,0 per 90 minuter. Det placerar Martin Åslund i det övre spannet både som bollvinnare och som metronom. Däremot var hans expected assists något lägre än exempelvis Daniel Anderssons under samma period, vilket speglade Åslunds roll som sekundär kreatör snarare än primär.

Beslutsfattandet i sista tredjedelen kännetecknades av låg risk och hög verkningsgrad. I stället för att chansa på svåra utsidor prioriterade han cut-backs och tidiga inlägg från halvytan-ett mönster som med dagens datadrivna glasögon visar sig ge högre expected goal-värde än många traditionella crossbollar. Flera nu aktiva tränare, däribland Bartosz Grzelak, har i intervjuer lyft fram just denna kirurgiska enkelhet som ett föredöme för unga svenska mittfältare.

Sammanfattningsvis kan man säga att Martin Åslund levde på sin förmåga att förstå dynamiken mellan linjerna. Han var varken den snabbaste eller mest duellstarke spelaren, men så länge matchen krävde smarta positionsskiften, precisa passningar och tajmad press var Åslund en av Allsvenskans mest pålitliga kuggar-en röd tråd som senare skulle prägla hans analytiska röst i tv-studion.

Från plan till studio: Martin Åslund som fotbollsexpert och analytiker

När Martin Åslund avslutade spelarkarriären 2009 dröjde det bara några månader innan han gjorde tv-debut som taktisk expert hos dåvarande Viasat Fotboll. Premiärsändningen - en Champions League-kväll mellan Arsenal och Porto - blev startskottet för en ny fas där Åslund snabbt blev en av Sveriges mest anlitade analytiker. Under 2010-talet flyttade han vidare till TV4-gruppen och C More, där han fortfarande hörs och syns i Allsvenskan Live, Champions League-studion och specialprogrammet Fotbollslabbet. Han har dessutom gästat Discovery+ under stora mästerskap samt gjort inhopp i poddar som “Kick & Rush” och “Studio Allsvenskan”.

Rollerna har varierat mellan fördjupande studiosamtal, livekommentering vid sidlinjen och inslag där han på egen hand dissekerar matcher med hjälp av telestrator och avancerad datavisualisering. Just förmågan att röra sig sömlöst mellan olika format gör Martin Åslund till ett naturligt nav när rättighetsinnehavare vill förklara det som sker bortom bollhållaren.

Analytisk metodik

• Lagens struktur: placerar varje spelares zoner på ett virtuellt bräde och visar hur formationer skiftar i och ur bollinnehav.
• Pressmönster: identifierar utlösande signaler, vinklar och restförsvar vid hög press.
• Uppspelsfaser: kartlägger passningslinjer från målvakt till mittfält och vidare till sista tredjedelen.
• Omställningar: stannar klippet i sekunden då bollvinst sker och pekar ut löpvägar som skapar numerär överlägsenhet.
• Fasta situationer: använder heatmaps och stillbilder för att visa blockeringar, screen-löp och variationer i inläggszoner.
• Individuella roller: kopplar spelarnas tekniska profil till lagets övergripande strategi.

När Malmö FF mötte Chelsea i Champions League 2021 plockade Martin Åslund tidigt fram Chelseas asymmetriska 3-4-2-1 och förklarade varför MFF:s fyrbackslinje hamnade fel i pressen på wingback-ytorna. Analysen fick stort genomslag i sociala medier och lyftes senare av lokaltidningar som en nyckelförklaring till resultatet. Liknande uppmärksamhet skapades hösten 2022 när han i halvtid mellan Manchester City och Liverpool exakt förutspådde hur Jürgen Klopp skulle omjustera sitt mellanblock - en justering som kom redan efter fem minuter.

I Allsvenskan har Åslund blivit känd för att påpeka detaljer som annars passerar obemärkt. Under toppmötet Häcken-Djurgården 2023 betonade han Jesper Karlströms positionering i andrabollsspelet och visade med xT-statistik (Expected Threat) hur små förflyttningar förändrade lagets vertikalitet. Förklaringsmodellen bestod av frusna bildrutor, sifferunderlag från StatsBomb och en koncis, vardaglig vokabulär - en kombination som gjorde resonemanget begripligt även för tittare utan taktisk bakgrund.

Till skillnad från flera kollegor begränsar sig inte Martin Åslund till sändningstid. På X (Twitter) och Instagram lägger han regelbundet ut korta videoklipp där han pausar sekvenser, ritar pilar och diskuterar alternativa matchplaner. Följarna får dessutom tillgång till längre tråd-resonemang om talangutveckling och tränartrender, något som kompletterar studion och håller diskussionen vid liv mellan omgångarna.

Det samlade intrycket är en expert som sätter precision före punchlines. Genom att kombinera spelarkarriärens mittfältsblick med moderna dataverktyg har Martin Åslund etablerat sig som den tydligaste tolken av komplex taktik i svensk tv - en roll han fortsätter att förfina varje vecka.

Martin Åslunds syn på svensk fotboll: landslaget, Allsvenskan och talangutveckling

När Martin Åslund analyserar svensk fotboll gör han det genom tre återkommande prismor: landslagets identitet, Allsvenskans taktiska ekosystem och den långsiktiga talangutvecklingen. Perspektivet är konsekvent datadrivet men färgat av egna erfarenheter som elitspelare, vilket gör att hans resonemang ofta knyter ihop teori och praktik på ett sätt som få andra tv-profiler lyckas med. I grunden finns en övertygelse om att Sverige har resurser att konkurrera internationellt - förutsatt att metodik och spelutbildning moderniseras i samma takt som omvärlden.

Landslaget: balans mellan struktur och kreativitet
Åslund har länge lyft fram det svenska herrlandslagets defensiva organisation som en konkurrensfördel. Samtidigt menar fotbollsexperten Martin Åslund att den tydliga 4-4-2-ramen som burit framgångar i VM 2018 också riskerar att bli ett tak för den offensiva utvecklingen. Han har efterlyst större flexibilitet i uppspelsfasen, fler positionella rotationer centralt och modet att flytta upp backlinjen högre i presspelet. Kritiken blev särskilt tydlig efter Nations League-mötet med Serbien 2022, där Åslund ansåg att truppens tekniska mittfältare inte fick rätt roller för att bryta motståndarens linjer. Han har samtidigt berömt Janne Anderssons förmåga att skapa lojalitet och tydlighet, men betonar att nästa generations offensiva spelare - som Anthony Elanga och Jesper Karlsson - kräver en spelidé med större frihet mellan linjerna.

Allsvenskan: taktiska trender och tränarskolor
I den inhemska ligan ser analytikern Åslund en positiv rörelse mot mer positionsbaserad fotboll, särskilt under tränare som Kim Bergstrand, Henrik Rydström och Miloš Milojević. Han har pekat på Hammarbys rotationsmönster 2021-22 och Kalmar FF:s utstuderade överbelastningar som exempel på hur svensk klubblagsfotboll kan utveckla bollinnehavet utan att tappa återerövringen. Samtidigt varnar Martin Åslund för att flera lag fortfarande faller tillbaka till låga block och kontringsspel när pressen ökar, något han anser bromsar spelarnas taktiska lärande. Rekryteringsmodellerna får också kritik: för mycket fokus på fysik och för lite på passningsfot samt spelintelligens när klubbar värvar från Superettan.

Talangutveckling: från akademi till seniornivå
Åslund är uttalad förespråkare av tidig teknisk skolning. Han menar att de bästa akademierna - IFK Göteborg, Malmö FF och Hammarby - skördar framgångar därför att de tränar matchlika moment i högt tempo snarare än att stapla isolerade övningar. Övergången till A-laget är däremot fortsatt svensk fotbolls flaskhals. Martin Åslund har påpekat att unga spelare ofta fastnar mellan P19 och seniortruppen och därmed missar avgörande speltid. Han föreslår tydligare utlåningsstrategier samt begränsningar i matchtruppernas storlek för att säkra kontinuerlig belastning. Därtill har han argumenterat för att fysisk återhämtning - snarare än fler träningspass - är nyckeln till att minska stressfrakturer som blivit allt vanligare bland 17-19-åringar.

• Fallstudie: Emil Forsbergs roll centralt - Efter playoffet mot Italien 2017 hävdade Åslund att Forsberg borde användas som invertad tia snarare än kantspelare. Kritiken togs upp av internationell press och förbundet testade varianten i kommande träningslandskamper.
• Fallstudie: Häckens guld 2022 - I discovery+-sändningen efter sista omgången förklarade fotbollsexperten Åslund hur Per-Mathias Högmos höga backlinje var möjlig tack vare central mittfältskomprimering, ett resonemang som delades flitigt i tränarkretsar.
• Fallstudie: Talangexporter till Serie A - När Isak Hien såldes till Verona berömde Martin Åslund Djurgårdens rekryteringsstrategi men kritiserade samtidigt Allsvenskans låga övergångsålder, eftersom spelarna riskerar bänknötande istället för startplatser hemma.
• Fallstudie: Damlandslagets presspel - Inför EM 2022 lyfte Åslund fram skillnaden mellan Jonas Eidevalls Arsenal och Peter Gerhardssons Sverige. Hans analys om högre första press blev viralt när landslaget senare hade problem mot Nederländernas uppspelslinjer.

Ståndpunkternas utveckling över tid
I början av sin mediekarriär betonade Åslund ofta defensiv organisation som grundbult för mindre nationer. Med åren har han i stället allt mer fokuserat på speluppbyggnadens betydelse för att skapa kontroll snarare än att jaga omställningar. Skiftet speglar den internationella fotbollens trend där bollinnehav, pressresistenta mittfältare och positionella trianglar blivit avgörande. Att Martin Åslund rört sig från ett konservativt synsätt till ett progressivt har gjort honom till en av de mest inflytelserika rösterna i debatten om svensk fotbolls framtid, även om han fortsatt framhåller disciplin som icke-förhandlingsbar grund.

Citat, debatter och uppmärksammade uttalanden av Martin Åslund

Som analytiker är Martin Åslund känd för att formulera skarpa slutsatser som ofta sätter dagordningen i svensk fotboll. Nedan följer några av de mest omtalade citaten och resonemangen - samt hur de togs emot av tränare, spelare, media och supportrar.

1. ”sverige måste våga ha bollen - Annars hamnar vi i bakvattnet”

I EM-studion på Viaplay sommaren 2021 kritiserade Martin Åslund det svenska landslagets reaktiva spelidé under Janne Andersson: ”Vi har spelare som Emil Forsberg och Dejan Kulusevski; om vi inte använder deras bolltrygghet blir vi för lättlästa.” Uttalandet gick emot den då rådande uppfattningen att disciplinerat försvar var nyckeln till resultat.
Källa: Viaplay 18/6 2021, Sverige-Slovakien-studion.

• Reaktioner: Forsvarades av kollegan Olof Lundh på Fotbollskanalen, medan Janne Andersson i presszonen menade att ”balans går före possession”. Supportrarnas sociala medier speglade åsikten - hälften applåderade, hälften tyckte kritiken var orättvis.
• Utfallet: I Nations League-samlingen samma höst ökade Sverige sitt bollinnehav från 38 % till 49 %, något många kopplade till studiodebatten.

2. ”alexander isak gör 15+ mål i la liga - Redan i år”

Redan under våren 2020, när Isak stått på fyra ligamål för Real Sociedad, slog experten Martin Åslund fast i Viaplay Fotboll Podcast att anfallaren skulle nå ”minst femton fullträffar” före säsongens slut.
Källa: Viaplay Fotboll Podcast #116, 12/2 2020.

• Reaktioner: Spanska journalister kallade utspelet ”optimistiskt”. I svensk press lyfte Expressen det som ”vågat men möjligt”.
• Utfallet: Isak landade på sjutton ligamål och Åslunds träffsäkerhet i spelaranalys hyllades i efterhand.

3. Hård kritik mot konstgräs: ”det hämmar pressspel och duellantensitet”

När IFK Norrköping diskuterade byte till hybridgräs 2019 gick Martin Åslund i Fotbollskanalen Live till frontalangrepp på Allsvenskans konstgrästäthet: ”Vi utbildar spelare på en yta där bollen aldrig beter sig som i Europa.”

• Motargument: Malmö FF:s sportchef Daniel Andersson kontrade med att ”underlaget är mindre avgörande än tempot”.
• Media-eko: Krönikor i Aftonbladet och Göteborgs-Posten tog varsin sida, och frågan hamnade på Svensk Elitfotbolls årsmöte 2020.

4. Aik:s 2018-kris: ”trebackslinjen gör dem statiska”

Efter AIK:s svaga start 2018 analyserade Martin Åslund deras 3-5-2 i C More-studion och menade att ”ytterbackarna blir fastnitade och laget får svårt att vrida på motståndarens block”. Uttalandet fick AIK-tränaren Rikard Norling att offentligt ifrågasätta ”tv-taktikernas överförenklingar”. En vecka senare bytte AIK till fyrback - och vann guld.

5. Champions league-finalen 2021: Pressen som avgjorde

I försnacket till Chelsea-Manchester City sade Åslund: ”Pep riskerar att tappa balansen centralt om Cancelo startar inne.” När Guardiola faktiskt ställde upp utan renodlad sexa twittrade Martin åslund minut för minut om pressfällorna - tweets som retweetades över 5 000 gånger och refererades av brittiska The Athletic.

Samlad värdering av åslunds röst i offentligheten

Martin Åslund kombinerar skärpa och pedagogik på ett sätt som gjort honom till en av de mest profilerade experterna i Norden. Hans styrkor är:

1. Detaljerad taktikförståelse och förmåga att översätta teoria till tv-format.
2. Modet att gå emot konsensus - ofta med träffsäkra prognoser som bekräftas i efterhand.
3. Snabb närvaro på sociala medier där han följer upp sändningar med grafik och klipp.

Samtidigt finns blinda fläckar: emellanåt riskerar retoriken att förenkla komplexa tränarprocesser, och hans fokus på struktur kan skymma spelarnas individuella drivkrafter. Sammantaget är experten Martin åslund dock en tongivande och - oftast - välgrundad röst som ständigt driver den svenska fotbollsdebatten framåt.

Meriter, utmärkelser och nyckeltal: Martin Åslund i siffror

Här nedan hittar du den komprimerade faktabanken för Martin Åslund - siffrorna som ramar in både spelarkarriären och den efterföljande expertresan.

A-lagsmatcher och mål per klubb

Landslagsfacit

Utmärkelser och titlar

• SM-guld 2003 med Djurgården
• Serie B-silver 1998 med Salernitana (uppflyttning)
• Svenska Cupen-final 2002 med AIK
• Nominering ”Årets nykomling” Fotbollsgalan 1997

Karriärtidslinje

• 1995 - Allsvensk debut: Djurgården vs. Örebro SK
• 1998 - Första utlandskontraktet, Salernitana
• 2000 - Värvas till AIK, Europaspel mot Barcelona
• 2003 - SM-guld, avslutar andra sejouren i Dif
• 2006 - Sista aktiva säsongen, Assyriska FF
• 2007 - Officiellt spelarpensionerad, inleder UEFA A-coachkurs

Milstoplar som expert

• 2008 - TV4 Sport: Fotbollskväll, första studiojobb
• 2010 - Viasat Football: Premier League Sunday-panel
• 2013 - Champions League-finalen i Wembley, huvudanalytiker i svensk sändning
• 2018 - VM i Ryssland, taktiktavlan som gick viral på sociala medier
• 2021 - C More/TV4, fast pundit för Allsvenskan och La Liga
• 2022 - Nominerad ”Årets Sporttv-profil” på Kristallengalan

Nyckeltal i media

Perspektiv: Hur siffrorna står sig

Med 247 tävlingsmatcher på elitnivå och en titel i prishyllan hamnar Martin Åslund nära medianen för svenska mittfältare födda runt 1976. Daniel Andersson och Tobias Linderoth nådde fler A-landskamper, men de producerade inte markant fler poäng per match. Där Åslund särskiljer sig är dock övergången från plan till studio: få i hans generation har kombinerat en decenniumlång internationell spelarkarriär med mer än 500 direktsända tv-analyser. Den unika dubbla meritlistan gör Martin Åslund till en fortsatt relevant röst i svensk fotboll.